Kabelverket

6_1 parkvy_webb LVSJOV~1 PROGRA~1 stadskarta_webb

Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande efter samrådet.

Kontoret konstaterar att de flesta remissinstanser och boende är i huvudsak
positiva till programförslaget. Särskilt välkomnas nya bostäder, bollplan och
idrottshall samt utökning av förskole- och skolplatser. Det ses som positivt att
hela området har hanterats samlat och att den föreslagna strukturen medger en
blandstad.
De flesta synpunkterna berör oro för ökad trafik på Älvsjövägen, Götalandsvägen
och omkringliggande kvartersgator, och därmed ökat buller, köbildning, fler
olyckor och förhöjda partikelhalter. Den enskilt största frågan som lyfts är hur
Älvsjövägen ska hanteras, såväl nu som i framtiden. Denna fråga är samtidigt den
svåraste att råda över i en enskild program- eller planprocess, likt för kvarteret
Kabelverket, eftersom Älvsjövägen tjänar ett betydligt större område. Mot
bakgrund bland annat av kommande kollektivtrafiksatsningar är Älvsjö utpekad
som en tyngdpunkt i stadens översiktsplan Promenadstaden, med flertalet
pågående och planerade utbyggnadsprojekt inom området. Därför menar kontoret
att det kan komma att krävas förändringar för att förbättra transporteffektiviteten,
minska infrastrukturens barriäreffekter och vidareutveckla trafik- och gatumiljön
så att det blir mer attraktivt att röra sig i stadsmiljön. Kontorets bedömning är att
programförslaget för kvarteret Kabelverket öppnar för en flexibilitet vad gäller
Älvsjövägens framtida utformning och att en utbyggnad enligt programförslaget
inte låser fast möjligheterna till förändring av vägens karaktär.
Stadsbyggnadskontoret har förståelse för att den föreslagna exploateringsgraden
och utformningen, främst vad gäller bebyggelsens högdelar, bedöms kunna
medföra negativ påverkan på såväl viktiga brynmiljöer i Solbergaskogen som på befintliga lägenheters boendekvalitet. Inom ramen för varje detaljplaneetapp
kommer den föreslagna bebyggelsens volym och utformning att studeras vidare i
detalj, varför vissa förändringar och justeringar av förslaget kan bli aktuella. Dock
bedömer kontoret att föreliggande förslag i huvudsak stämmer överrens med
intentionerna i stadens översiktsplan Promenadstaden, om att utveckla Älvsjö som
en tyngdpunkt med målsättningen att skapa mångsidiga och täta stadsmiljöer med
en stor blandning av boende, grönområden och parker, verksamheter, arbetsplatser
och service. Vidare delar kontoret Skönhetsrådets uppfattning, att det avgränsade
området, som redan har en tuffare karaktär av industriverksamheterna, tål en
hårdare exploatering än vad som återfinns på andra sidan Älvsjövägen.
Kontoret anser att solfjäderstrukturen i kvarteret mot Solbergaskogen möjliggör
såväl visuella kopplingar som spridning av arter och att förslaget tar fasta på de
Godkänt dokument – Susanne Lindh, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-12-03, Dnr 2011-03445
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 2011-03445-54
SID 18 (20)
gröna värdena. Kontoret betonar vikten av att samtliga högdelar i programområdet
utformas slanka för att ge bra solförhållanden och snabba skuggor.
Vid redovisning av startpromemoria för kvarteret Kabelverket bedömde kontoret
att ca 1000-1500 lägenheter skulle kunna inrymmas inom programområdet. I
samband med beslut om start av programarbete beslutade stadsbyggnadsnämnden
att målet för planarbetet ska vara att minst 1500 lägenheter kan skapas. Kontoret har tagit fasta på målsättningen och inför programsamrådet ökat exploateringen. I en avvägning mellan olika intressen har 1400 lägenheter kunnat uppnås i närtid, vilket kontoret bedömer är en tät men rimlig exploatering på platsen. Kontoret ser positivt på möjligheten att på sikt kunna tillskapa ytterligare ca 100-150 lägenheter inom programområdet då fastigheten Kabelverket 6 i framtiden kan bli aktuell för omvandling av kontor till lägenheter. Därmed kan målsättningen om
minst 1500 lägenheter uppnås inom området.
I samband med beslut om start av programarbete beslutade
stadsbyggnadsnämnden att kvarteren bör slutas helt för att säkerställa att den
privata sfär som eftersträvas också verkligen uppnås. Programförslaget utgår
därför från en kvartersstruktur med tydliga gaturum och möjligheter till lokaler i
bottenvåningarna. Programområdet är integrerat i en befintlig miljö i Älvsjö och
tillför en helt ny sorts arkitektur och skala i området, varför kontoret menar att en
viss grad av öppenhet i kvartersstrukturen som anpassning till befintliga
förhållanden och förutsättningar är motiverad så länge exploateringen är tämligen
hög. För att skapa ett stadsmässigt och tydligt gaturum men samtidigt möjliggöra
soliga gårdar, visuella kopplingar för både tillkommande och befintlig bebyggelse
samt mjuka inslag av gröna gårdar som anas i gaturummet föreslås ett visst inslag
av öppningar i bebyggelsens övre våningsplan.
Då området, och antalet bostäder, är stort förordar kontoret en etappvis,
genomförandeinriktad detaljplaneindelning. För att kunna göra bra
helhetslösningar är det dock viktigt att området ses ur ett helhetsperspektiv och
inte enbart som enskilda detaljplaneområden, inte minst vad gäller gestaltning,
tekniska förutsättningar samt miljö- och klimataspekter. Kontoret föreslår att
gestaltningsprogram upprättas samt att bebyggelsens funktion och den verksamhet
som har bedrivits i området dokumenteras och att dokumentationen används som
underlag i den fortsatta planeringen. Kontoret anser att en blandning av
byggherrar, arkitekter samt upplåtelseformer är positivt såväl för variationen,
kvalitetssäkringen och utbyggnadstakten.
Kontoret är medvetet om att en programhandlings översiktliga redovisning kan
generera många frågeställningar kring hur vissa frågor avses att hanteras. Kontoret
kommer att ta med sig dessa frågeställningar in i kommande planering, där
förhållanden på plats, projektets påverkan på omgivningen och det som kan
påverka dess lämplighet, såsom volym och detaljutformning av byggnader,
kommer att behandlas och bedömas inom ramen för respektive detaljplaneetapp.
Stadsbyggnadskontoret bedömer därför att de inkomna synpunkterna inte är av
den karaktär att de föranleder förändringar av programhandlingen. Nästa steg i
planprocessen är att ta fram samrådshandlingar för de olika detaljplanerna utifrån
en etappindelning.
Godkänt dokument – Susanne Lindh, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-12-03, Dnr 2011-03445
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 2011-03445-54
SID 19 (20)
Fortsatt arbete
Med anledning av de synpunkter som framförts under programsamrådet kommer
flera frågor att studeras vidare i de fortsatta detaljplanearbetena:
• Byggnadsvolymers placering, utbredning, höjder och gestaltning
• Kulturmiljö (kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, fornlämningar)
• Utformning av parker och grönområden
• Utformning av idrottshall och bollplan
• Biltrafik, kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik
• Parkeringslösningar (bil och cykel)
• Trafiken under byggtiden
• Byggnaders innehåll (bostäder, lokaler, kontor, verksamheter)
• Skol- och förskolebehov
• Behov av vård, omsorgs- och specialboende
• Teknisk försörjning (VA, dagvatten, el, tele, energiförsörjning, avfall,
räddningstjänst, skötsel och underhåll)
• Tillgänglighet och trygghet
• Hälsa och säkerhet (buller, vibrationer, risk, markföroreningar)
• Miljö- och klimataspekter och en hållbar stadsutveckling (miljömässig-,
social- och ekonomisk hållbarhet)
Några frågor är av övergripande karaktär och kommer att studeras för området
som helhet, andra aspekter studeras, som normalt, inom ramen för de aktuella
detaljplaneprocesserna. Kontorets sammanfattande bedömning är att de inkomna
synpunkterna kan hanteras och vidarestuderas i det fortsatta arbetet.
Förslag till första detaljplaneetapp
Staden har tillsammans markägaren, genom JM AB, diskuterat hur utbyggnaden
och kommande detaljplanearbeten lämpligtvis bör delas in. Den gemensamma
uppfattningen är att ett område innehållandes programområdets huvudgata,
varierade bebyggelseformer samt parkrummet invid Solbergaskogen är mest
lämpligt att starta utbyggnaden med. Ett första etappområde har definierats, se
illustration nästa sida, innehållande ca 500 lägenheter.
Staden ser positivt på att parkrummet invid Solbergaskogen anläggs tidigt under
utbyggnadsperioden då den är ett tillskott för såväl befintliga som tillkommande
boende. Att tidigt i processen studera huvudgatan möjliggör att samordning av
ledningar och andra tekniska lösningar underlättas. Därutöver förenklas utförandet
av en ny tillfart till Kämpetorpsskolan, bollplanen, den nya idrottshallen och den
nya förskolan, för vilka en separat detaljplaneprocess bedöms kunna startas upp
inom kort. För exploatörens/exploatörernas del är det positivt för
utbyggnadstakten att kunna erbjuda ett varierat bebyggelsebestånd, vilket
möjliggörs inom föreslagen etapp genom förekomsten av både traditionell
kvartersstruktur och högre, mer fristående bebyggelse.
Staden och markägaren har som gemensamt mål att se området ur ett
helhetsperspektiv samt att detaljplaneetapperna ska vara genomförandeinriktade.
Godkänt dokument – Susanne Lindh, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2012-12-03, Dnr 2011-03445
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 2011-03445-54
SID 20 (20)
Programområdets strukturplan med föreslaget område för den första
detaljplaneetappen markerat med blå färg. Byggnader markerade med grå färg är
befintliga, byggnader med vit färg är tillkommande.
Ekonomi och genomförande
Berörda markägare som medverkar i en kommande exploatering förutsätts
finansiera utbyggnaden inom programområdet. Därtill förutsätts markägarna
ansvara för teknisk försörjning. Avtal kommer att träffas mellan staden och
markägarna avseende kostnader och ansvar för genomförande av kommande
detaljplaner. Detaljerna kommer att fastställas i kommande exploateringsavtal för
varje detaljplan inom programområdet.
Tidplan
Om stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av programsamrådet och
beslutar att detaljplanearbete kan startas för ovan nämnda utbyggnadsetapp
bedömer kontoret att tidplan för denna kan se ut som följer:
Samråd 2 kv. 2013
Granskning 4 kv. 2013
Antagande 2 kv. 2014
Byggstart 3 kv. 2014
SLUT
Godkänt dokument

Husen planeras vara mycket höga och de kommer därmed att skugga skogens södra del, vilket gör att gamla ekar och annan viktig växtlighet riskerar att dö. Älvsjö miljöråd är aktiva kring detta, gå gärna in på deras hemsida www.alvsjomiljorad och följ vad de skriver. LH Kristallskon är medlem i detta miljöråd.

Här är Älvsjö Miljöråds synpunkter:

Till: Stockholms stadsbyggnadskontor Registraturen Box 8314 104 20 Stockkolm
Synpunkter på program för samråd om kvarteret Kabelverket, Älvsjö, Dp 2011 – 03445.
Föreningarna som samverkar inom Älvsjö miljöråd lämnar följande synpunkter.
Vi motsätter oss inte att bostäder nu byggs inom Ericssons gamla fabriksområde. Det är naturligtvis en klar fördel ur miljösynpunkt att tidigare hårdgjord mark används för ny bebyggelse istället för att grönmark, parker och tätortsnära skogar förstörs av stadens expansion. Detta ställningstagande har framförts från natur- och miljövårdsorganisationer under flera års tid.

Skydda Solbergaskogen som naturreservat! Vi anser att frågan om bildande av naturreservat för Solbergaskogen nu kommit till en avgörande punkt i samband med planarbetet för Kabelverket. Ett skydd för skogens unika värden är påkallat i och med att expansionens kniptång runt själva skogen nu ytterligare hårdnar. Förslag om bildande av naturreservat för hela Solbergaskogen har funnits med i diskussionen under några år och tas upp i såväl parkplanen för Älvsjö, 2008 som i Skötselplan för Solbergaskogen, 2007 samt i publikationen ”Upptäck naturen söder om Söder, Stockholms naturskyddsförening.
Solbergaskogen har mycket stora natur- kultur- och upplevelsevärden och behöver därför omfattas av ett bestående lagskydd.

När det gäller förslaget till exploatering och nybyggnation i kvarteret Kabelverket så som det nu har presenterats har vi dock ett flertal allvarliga invändningar.

Planen måste göras om.
Vi motsätter oss helt utformningen av kvarter 1 och anser att det finns många tunga argument mot denna del av planen.
Att placera 12-våningshus som fond för Solbergaskogen är av flera skäl oacceptabelt. Kvarterets utformning med 3 (4) höga 12-våningshus med närmast placering mot Solbergaskogen måste därför avvisas. All ny bebyggelse mot Solbergaskogen måste utformas så att skogens branter, sydsluttningar och lövlundar inte skuggas av stora huskroppar! Det är ett märkligt förslag med tanke på all den samlade kompetens som redan finns om Solbergaskogens stora värden. På den här punkten är programmet motsägelsefullt. Man talar mycket om behovet av spridningskorridorer och gröna samband i planeringen, ändå lanseras storskaliga 12-våningshus och övrig byggnation med tät stadsstruktur som just försvårar det man säger sig vilja uppnå. Hela kvarter 1 måste därför ritas om och höjden på huskropparna sänkas och anpassas till områdets naturliga förutsättningar.
Höghus har heller ingen arkitektonisk, stadsplanemässig eller kulturhistorisk plats i trädgårdsstaden. Höghus må vara högsta mode vid förtätning men är och förblir ett tveksamt inslag i Älvsjö trädgårdsstad var de än skulle placeras.  Möjligen kan dessa nybyggnadsideer flyttas till den nya centrumbildningen kring Älvsjö station. Att föreslå 12-våningshus i kanten på ett av stadsdelens finaste och mest frekventerade grönområden är fel tänkt.
Skogens natur- och upplevelsevärden: Solbergaskogen är av stor vikt för stadsdelens befolkning som grön lunga och avstressande friluftområde med höga upplevelsevärden. Skogen är också ett viktig inslag som producent av värdefulla ekosystemtjänster. Skogens värde som rekreationsområde kan inte nog understrykas då stadsdelen redan är omgiven av hårt trafikerade vägar och industrier. Det unika i det här sammanhanget är att skogen trots sin litenhet ändå erbjuder en känsla av sjumilaskog. Gamla vresfuror i ålder mellan 100 – 300 år skänker besökaren stora upplevelsevärden och skogen har en rik fågelfauna. Här finns på en relativt liten yta ett stort antal naturtyper. Besökaren möter gammal hällmarkstallskog, bergsbranter och rika alkärr med leklokaler för groda, padda och salamander. Här finns ekskog och hassellundar i sydvästbranten närmast Kabelverkets planområde. Skogsbryn förekommer också längs skogens kant mot Kavlis fabrik och vidare efter kanten mot Kabelverkets tomt. Bryn är en mycket värdefull miljö, ofta de rikaste området då det gäller biologisk mångfald. Alla bryn måste därför hållas intakta vid exploateringen och ingen verksamhet från byggnationen så som lager eller tillfälliga deponier får placeras i brynmiljön. Den solbelysta västbranten är troligen en viktig övervintringslokal för områdets groddjur och det är viktigt att inte förändra lokalklimatet i branterna genom skuggning eller andra åtgärder.
Solbergaskogens mosaik av olika skogsmiljöer har tillsammans unika biologiska värden trots sin närhet till stad och bebyggelse. Man kan säga att skogen har kvar många naturvärden som för länge sedan förlorats i det intensivt skötta skogarna. Ett flertal rödlistade arter har hittats i skogen. Något som också uppmärksammas och gett en klassning av stora delar av skogen som nyckelbiotop! Detta gäller bl.a de delar av Solbergaskogen som vätter mot planområdet. Nyckelbiotopen kommer sannolikt att utökas, en fördjupad inventering och analys av skogen pågår som kommer att leda till ytterligare nyckelbiotoper. En av skogens värdekärnor finns alltså i direkt anslutning till den föreslagna byggnationen utan att detta påverkat utformningen av förslaget! Istället har ansvariga med stor träffsäkerhet placerat de högsta husen mot detta naturområde. Vi tycker att förslaget inte tagit fasta på redan kända fakta om Solbergaskogens naturvärden och som tidigare nämnts, det är stor skillnad mellan vad som beskrivs i programmet och hur förslaget sedan utformats i modeller och ritningar.
Dålig hänsyn till landskapet! Vi anser att förslaget inte heller tar tillräcklig hänsyn till områdets identitet i sin gestaltning. Solbergaskogen och Solberget med sina förkastningsbranter är och har alltid varit ett betydelsefullt landskapelement för området. Det rika antalet fornlämningar i hela Solbergaområdet tyder på att människan redan i den grå forntiden haft berget och den solvarma sydbranten som något av områdets hjärta. Här finns också rester av det gamla odlingslandskapets hävd kvar, i form av hassellundar och ängsmarker.
Bra samhällsplanering måste ta fasta på att Solberget varit ett landmärke så länge människor vistats i området. Det nu presenterade förslaget förstör hela områdets identitet genom att till stora delar skymma skogens kant och topografi bakom illa placerade och utformade huskroppar. Skogens rand och höjdkurva blir en exklusiv utsikt för ett fåtal bostadsrättsinnehavare medan en historisk utsikt försvinner för tusentals Älvsjöbor väster om skogen!
Det är faktiskt Solbergaskogen som är ”the landmark” i det här kvarteret och som sådan det som mest skall få tala i kvarterets gestaltning och framväxt.
Skogens upplevelsevärden utmed Kabelverket påverkas och förstörs inte bara sett från syd utan kommer i lika hög grad att förstöras inne i själva skogen. Speciellt de höga huskropparna inkräktar på skogens rymd och påverkar skogen rumslighet långt utanför planområdet. Med fel gestaltning kan stora värden gå förlorade för alltid. Vi anser att programmets val av hustyper och skissade fasadmaterial är schablonmässiga. Den här typen av nybyggnation kan idag ses över hela Stockholm och går under smeknamnet ”sanatoriearkitektur”. På Kabelverkets stora tomt med Solbergaskogen som närmaste granne borde staden och byggherren istället utforma en ny bebyggelse som tar tillvara platsens unika karaktär genom anpassning till skogens formspråk och färg samt mötet med trädgårdsstadens småskaliga grönska. Vi önskar inte se en schablonmässig och stadsliknande framväxt av vita huskroppar! Vi föreslår att staden medverkar till att ta ett nytt grepp när det gäller att utforma byggnationen på Kabelverket.
Kvarter 3 – Älvsjövägen – ytterligare en fasadrad mot Älvsjövägen med negativa konsekvenser.
Den byggnation som föreslås utmed Älvsjövägen kommer att få flera negativa konsekvenser. Dels kommer ytterligare en stel och steril fasadrad, lik den som nu finns vid Älvsjövägen mellan Götalandsvägen och in mot Älvsjöcentrum, att etableras. Dels kommer husfasaderna att vara resonansbotten för ytterligare trafikbuller som sänds in över trädgårdsstaden väster om Älvsjövägen. Dels kommer den ekbacke, som nu ligger som en vacker pärla för alla boende och passerande, att döljas och bli en angelägenhet endast för dem som bor inom kvarteret Kabelverket. Vi avvisar därför denna del av planen.
Ingen byggnation utan åtgärder på Älvsjövägen!
När programmet för Kabelverket presenterades för allmänhet och stadsdelsnämnd i Älvsjö togs frågan om Älvsjövägens miljöproblem upp av samtliga partier.
Alla ansåg att ingen ny förtätning kan tillåtas i Älvsjö med mer än att staden också löser de miljö- och bullerproblem som är knutna till vägen.
Älvsjö Miljöråd anser att Älvsjövägen måste omvandlas till lokalgata med sänkt genomfartshastighet. Trafikflödet måste regleras så att all tung genomfartstrafik upphör. (Gäller naturligtvis inte buss- och utryckningsfordon eller fordon med licens). Gällande begränsningar av fordonens maxvikt synes överhuvudtaget inte beaktas. Idag är Älvsjövägen en trafikmaskin som i stort sett inte betjänar den stadsdel varigenom den passerar. Trafik matas in på Älvsjövägen både från den flerfiliga E4:an och från flera lokala genomfartsgator. Vår ståndpunkt handlar inte om ”not in my backyard” utan bygger på det faktum att stora delar av Solberga, Långbro och centrala Älvsjö redan hukar under så kraftiga bullermattor från E4:an att ett vanligt samtal utomhus är svårt att genomföra på de värst utsatta platserna! Älvsjövägens buller tillkommer utöver E4:ans bakgrundsbuller.
En sanering av hela trafikmiljön kring motet och själva Älvsjövägen är ett måste om ytterligare 1400 hushåll med och utan bil skall bo i stadsdelen.
Sammanfattning:
Skydda Solbergaskogen genom att bilda naturreservat. Se ”Skogens Pärlor”: http://www.skogsstyrelsen.se/skogensparlor.
Nej till höghus på Kabelverkets tomt – ja till anpassad byggnation i form och färg.
Det är mycket viktigt att de kulturhistoriskt värdefulla miljöer, som finns och har funnits i kvarteret Kabelverket, blir tydligt dokumenterade och i möjligaste mån bibehållna.
En årsbaserad solstudie måste göras för den fortsatta planeringen av området. Inga hus får skugga västbrantens viktiga miljöer.
Skogsbryn och brynmiljöer måste skyddas vid byggnationen.
Hassel- och lövlunden nedanför berget skall bevaras och inte omvandlas till uppröjd parkmark.
Allt överskottsvatten som rinner från grodkärrets bräddavlopp uppe i skogen leds från befintlig bäck och uppsamlas i ny groddamm i solbelyst läge bakom Kavlis fabrik. Förslaget finns redan med i åtgärdslista för att gynna groddjurens livsmiljöer i Stockholms stad.
Satsning på att tillskapa och restaurera ekologiska samband och överbygga spridningsbarriärer som på sikt hotar att utarma Solbergaskogens rika mångfald.
Ingen nybyggnation utan trafiksanering och bullerbekämpning på Älvsjövägen.
Med vänliga hälsningar för
Älvsjö Miljöråd
Helge Torstensen / kontaktperson
Långbrovägen 43
125 33 Älvsjö
mobil. 070 – 327 05 35
Långbro Villaförening
gm/ Arne Lönnebring
Vagnvägen 6
125 33 Älvsjö
Arbetsgruppen för Långbrogårdsparken
gm/ Helge Torstensen
Långbrovägen 43
125 33 Älvsjö
Lokal hyresgästförening Kristallskon
gm/ Gunilla Roxby Cromvall
Kristallvägen 1
126 78 Hägersten
Långsjö Fastighetsägareförening
gm/ Pär Hommerberg
Syrsegränd 8
125 51 Älvsjö
Brännkyrka Hembygdsförening
gm/ Bo Larsson
Blackensvägen 35
125 34 Älvsjö
Herrängens Villaägarförening
gm/ Robert Stahre
Slånbärsstigen 19
125 56 Älvsjö
Stockholms Naturskyddsförening inkommer med eget samrådsyttrande
.

Remiss Kv. Kabelverket, Älvsjö Stockholms Naturskyddsförening.pdf
317 KB

Här är länken till handlingarna i detta ärende.

http://insynsbk.stockholm.se/Byggochplantjansten/Pagaende-planarbete/PagaendePlanarbete/Planarende/?JournalNumber=2013-00709&rid=106016&flg=0&subtyper=Planf%c3%b6rslag,&plantype=Planf%c3%b6rslag

Här är remiss

Remiss från Stockholms Naturskyddsförening över Program för samråd Kv. Kabelverket, Älvsjö Dnr 2011-03445

Stockholms Naturskyddsförening har liksom andra föreningar i Älvsjö Miljöråd beviljats anstånd om att komma in med yttrande t.o.m. den 19/9-2012. Referens Louise Heimler och Helena Thomann på Stadsbyggandskontoret den 13/9-2012.

Sammanfattning

Höghusen i Kvarter 1 och 5 måste sänkas betydligt för att inte skugga Solbergaskogens eksluttning

Planen måste redogöra för hur man tar hänsyn till den nyckelbiotop som ligger precis intill det föreslagna detaljplaneområdet

Programmet bör grunda sig på ett socio-ekologiskt stadsbyggnadssätt där tillvaratagande och nyskapande av ekosystemtjänster är centralt

Programmet måste innehålla en behovsbedömning då det innebär betydande miljöpåverkan

Kompensationsåtgärder bör verkligen komma Solbergaskogen till del samt gynna ek i det omkringliggande landskapet, nyplantering av ek och liknande

Allmänt

Programmet kv. Kabelverket innebär att 1 400 lgh uppförs på huvudsakligen redan ianspråktagen mark. Stockholms Naturskyddsförening, nedan föreningen, är positiv till valet av plats då de planerade bostadshusen byggs på Ericssons gamla fastighet där ytorna redan är hårdgjorda och läget nära kollektivtrafik möjliggör ett lågt parkeringstal liksom goda förutsättningar för cykelpendling. Programmet har dock en hel del kvar att bevisa när det gäller miljöaspekter och hänsyn till ekologiskt särskilt betydelsefulla naturmiljöer som ekskog.

Natur-, rekreations- och kulturvärden

Kv. Kabelverket är rumsligt orienterad i Långbrodalen nedanför en skog med höga natur-, rekreations- och kulturvärden – Solbergaskogen. Verksamhetsområdet, som nu föreslås bebyggas med bostäder i hög grad, ligger på mark som brukats sedan järnåldern. Uppe i Solbergaskogens sluttning i den sydöstra delen återfinns tre gravfält från yngre järnåldern. Solbergaskogens sydsluttning har mycket lång kontinuitet av mänsklig kulturpåverkan i form av slåtter och djurbete och än idag syns tydliga spår av tidigare generationers markanvändning i form av grov fristående ek. Den mänskliga hävden med bete och slåtter har lagt grunden för en mycket rik bilogisk mångfald i sydöstra delen av Solbergaskogen. Sydsluttningen har skapat goda förutsättningar för ädellövträd och då särskilt ek – ett träd som Stockholm har ett särskilt Europiskt ansvar för tack vare att vi fortfarande har ett nät av livskraftiga ekskogar i staden.

År 2009 besökte Skogsstyrelsen södra och sydöstra delen av Solbergaskogen vilket innebar ett ytterligare kvitto på sydsluttningens höga naturvärden då denna del av Solbergaskogen klassades som nyckelbiotop d.v.s. ett område som är av särskild betydelse rödlistade/hotade arter och skogsekosystem (Se Skogsstyrelsen http://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor/ för att hitta nyckelbiotoperna över Solbergaskogen eller Bilaga 1.). Skötselplanen över Solbergaskogen (2007) beskriver även en skog med omväxlande karaktär och ett stort antal biotoper (vegetationstyper) vilket innebär att här hittas en stor artrikedom med även sällsynta arter. Skötselplanen framhåller även de stora rekreationsvärdena i Solbergaskogen och det kan föreningen instämma i då vi bl.a. anordnar naturguidningar i Solbergaskogen då och då.

Föreningen vill markera, med hänvisning till det som nämns ovan, att det finns betydande värden som angränsar till planområdet eller t.o.m. delvis tangerar det. Detta innebär att uppförandet av nya hus måste ske med oerhört stor hänsyn till framförallt naturvärden. När föreningen tog del av Program för Kv. Kabelverket upptäcktes att 12-våningshus skulle uppföras intill Solbergaskogen inom det som benämns ”Kvarter 1 – mot Solbergaskogen”. Byggnationen beskrivs enligt följande: ”Lamellerna möter gatan i 5 våningar, vilka sedan höjs till 12 våningar mot berget. Det dominerande landskapselementet som berget utgör med sin höjd och trädvegetation motiverar att bebyggelsen accentueras mot norr.” Förningen finner att ingen bedömning tycks ha gjorts om hur 12-våningshusen påverkar alla ekarna bakom höghusen i branten. I utredningen ”Naturvärden” (s. 6) framgår att ”

 

Det är angeläget att spridningsvägen som finns idag mellan område 572 i Kabelverket och 584 i Solbergaskogen inte förhindras av alltför hög eller tät byggnation.” Detta är dock ingen bedömning utan en rekommendation utifrån ett ekologiskt perspektiv. Utredningen ”Naturvärden” ger vägledning i spridningsförhållandena för eklevande arter men föreningen vore intresserad av att veta hur vilken livskraft ekarna kommer ha bakom höghusen. Förutom Kvarter 1. så har ”Kvarter 5 – öster om Kavli” tre stycken 10-våningshus. Alltså så rör det sig om sex stycken höghus, en betydande förändring av miljön.

Föreningen anser att höghusen utgör en allt för stor negativ påverkan på Solbergaskogen, framför allt i form av skuggning av sydsluttningen där många värmeälskande växter och djur lever, inte minst ek, men även med hänsyn till spridningsmöjligheter som utredningen ”Naturvärden” framför. Föreningen vill därutöver anföra att Solbergaskogen bör bli naturreservat p.g.a. dess höga natur,-rekreations och kulturvärden.

Socio-ekologiskt stadsbyggande

Föreningen anser att underlaget i form ett hållbarhetsprogram är ok, men saknar de verktyg och idéer som finns inom socio-ekologiskt stadsbyggande. Inom socio-ekologiskt stadsbyggande står ekosystemtjänster i centrum och mycket av utformning och miljöplanering handlar om hur man kan stärka på ekosystemtjänster platsen.

Betydande miljöpåverkan

Föreningen anser att föreliggande plan måste innehålla en behovsbedömning då den innebär Betydande miljöpåverkan. Programmet omfattar över 1 000 lgh, innebär nya gatudragningar, ny trafik, fler som utsetts för buller och därutöver så ligger en skog med höga naturvärden precis intill där kommunen har tänkt bygga.

För Stockholms Naturskyddsförening

Vice ordf. Anders Tranberg

varet från Naturskyddsföreningen i Stockholm